Spinna
Spinna kan man göra på olika sätt:
Spinnrocken har följande delar:
Skruven är viktigt, det är med den
du reglerar hur hårt garnet drar på rullen.
Stagen som håller i hjulet brukar gå
att reglera så at hjulet går rakt.
En liten ståltrådskrok är bra att
ha för att trä garnet genom spinnvingens hål.
På spinnvingen kan man se om det
är en linrock eller ullrock, linrocken har mycket mindre krokar som sitter
tätare.
Till spinnrocken brukar också
finnas en spol-ten, att använda när man skall spola garn på pappershylsor för
vävning.
För spinning av linblånor behövs
en krona att lägga blånorna i. För linspinning behövs ett rockhuvud att fästa
linet på.
Spinnrockssnöret går två varv, det
skall vara av hårdtvinnat bomullssnöre. (linnesnöre halkar mycket mer)
Det finns modärnare spinnrockar
som är mycket lätta att spinna på, t.ex. Louet.
Att spinna på slända är ett äldre sätt än att spinna
med spinnrock.
Svenska sländor hänger fritt i
luften, i andra länder finns olika typer av sländor som vilar med spetsen på
ett stöd, detta ger möjlighet att spinna mycket tunt garn. Sländans vikt måste
anpassas till hur tjockt garn man spinner.
Sländan består av en pinne med en
tyngd på. Det färdiga garnet lindas upp antingen över eller under tyngden
beroende på hur sländan är konstrurerad.
Det finns även sländor som försetts
med en rulle (längs till vänster i bilden) som man lindar upp garnet på.
Längst upp på pinnen finns en krok
av metall eller trä.
Tillverka själv
En slända är lätt att tillverka
själv utan några avancerade verktyg. Här är beskrivning på slända nummer tre från
vänster i bilden.
Köp en blompinne eller rundstav av
trä, minst 0,7 cm tjock.
Såga av så att du får en bit som
är ca. 30 cm lång.
Sätt på en klump blålera eller modellera
runt pinnen, forma klumpen så att sländan snurrar jämt och ganska länge.
Klumpens form påverkar hur sländan
snurrar. I stället för att ha en tyngre klump kan man låta klumpen bli vidare,
som ett hjul, då snurrar den längre.
Sätt fast en skruvögla längst upp
på pinnen.
Kostnad för sländan ligger på ett
par kronor.
Blompinnar brukar vara runt 95 cm
långa och säljas i 10 pack till ex. hos plantskolor.
Blålera kan du om du har tur gräva
upp själv.
Skruvöglor finns att köpa på
järnhamdeln eller störe varohus.
Finast slända får man om man kan
svarva tyngden eller kan tillverka den av sten, keramik eller kanske metall,
men bildens enkla blompinneslända fungerar förträffligt.
Sländor av olika sorter
Ett ännu äldre sätt är att spinna
med spinnkrok, spinnkroken snor du med handen. Spinnkroken fungerar annars som
en slända. Den har använts in i ganska sen tid för att spinna tagel till rep.
Ull spinns helst otvättad
Använd enbart bra ull av god
kvalité, det finns ingen anledning att lägga ned massor med tid och energi på
att spinna smutsig dålig ull.
Det är ullen som avgör hur mjukt
garn du får. Stickig ull ger stickigt garn, mjuk ull ger mjukt garn. Det är ett
mycket enkelt samband.
Bra ull kan spinnas okardad, red
bara ut den lite med fingrarna.
Bra kardat är hälften spunnet sa
man förr i tiden. Det stämmer, det ät mycket enklare att spinna av kardad ull.
För att karda behövs kardor.
På spinnerier kan man ibland köpa
kardband, d.v.s. kardad ull på ett nystan, kardband är mycket lätt att spinna
av.
Handspunnet garn behöver inte var
jämntjockt, det är de ojämna partierna som visar att det är handspunnet.
Blandar man ljus, mörk och färgad
ull får man garn med trevliga effekter.
Garnet kan tvinnas ihop efter att
det spunnits, två eller flertrådigt garn är mycket enklare att använda för
t.ex. stickning än entrådigt.
Efter tvinning härvlas garnet upp
på en härva, knyt om på ett par ställen och tvätta. Tvätta med tvåltvättmedel +
ammoniak eller diskmedel + ammoniak. Ta t.ex. en kapsyl ammoniak och en matsked
yes till 3 liter vatten. Beroende på hur smutsig ullen är kan det behövas mer
tvättmedel och ammoniak.
Lin och linblånor spinns fuktigt.
Framförallt lin måste spinnas ordentligt vått om det skall bli ett glansigt att
starkt garn. Av gammalt spinner man lin genom att ideligen blöta fingrarna med
saliv, det går att ersätta saliven med en kopp ljummet vatten som man ideligen
blöter fingrarna i. Lingarn för bandvävning bör med fördel vara minst
tvåtrådigt.