Ullgarn är lätt att färga med växter eller syntetfärger. Att växtfärga är ett trivsamt hantverk med mycket charm. Vilken färg man får av en växt varierar mycket beroende på växtplats, väder och vattenkvallité. Av tradition har man inte färgat med svampar i Sverige, vilket är synd då svampar ger massor med färger som inte går att få med växter.
Även
syntetfärgerning av ullgarn är lätt att göra. Med syntetfärger erhålls ljus-
och tvättäkta färger och efter lite träning kan man få exakt de nyanser man
vill ha. Så kallade syra färger kräver inte starkare kemikalier än ättika för
att hålla badet svagt surt.
Lin- och bomullsgarn är svårt att färga med växtfärger så att det verkligen
sitter kvar förutom om man använder kypfärger som indigo. Det finns bra och
lättanvända syntetiska, reaktiva färger som inte kräver starkare kemikalier än
koksalt och hushållssoda.
Kom gärna på en färgkurs till Spångmurs och lär dig grundera i att färga..
Olika sätt att färga passar olika bra vid olika tillfällen. Ibland är växtfärgning det bästa vid andra tillfällen är syntefärgningen bäst
§ Färga med växter
Färgning av ullgarn
med svenska växter som du plockar i naturen. Det r spännande att se vilka
färger man kan få fram. Färgerna passar fint ihop med varandra.
§
Färga
med Zenits Yllefärger
Syntetiskt
färgämne för ullgarn passar bäst när man vill få fram exakt en bestämd färg,
vara säker på att färgen håller både för tvätt och ljus eller när man bara
skall färga lite garn. Färgen passar bra för ull och natursilke.
§
Färga
med Zenits Reaktiva färger
Ett färgämne som
fäster bra på både lin och bomull utan att vara speciellt svårt att handskas
med.
§ Tvätta garnet före färgning
Växtfärgning
Färga med växter. Här är några förslag på vanliga svenska växter som ger färger med god tvätt och ljushärdighet.
De flesta blad och örter ger gula färger, de tål tvätt och solljus mer eller mindre bra.
Färgen man får beror av växten, växtplatsen, årstiden, vädret, garnet och vilket vatten man använder.
För starkast och klarast färger skall man välja
Växter plockade på försommaren efter en lång period av sol och torka. Växtplatsen skall vara solig och vattnet mjukt.
Växtfärgning föredrar jag att göra utomhus över öppen eld.
Växter som används utan beta, d.v.s. på obehandlat garn
Renlav, Islandslav
Granris
Ängsyra i järngryta
Färglav, stenlav
Bark
Växter som används med alunbeta
Björklöv
Allöv
Renfana
Hundkex, daggkåpa
Brudborste, färgtistel
Lönnlöv
Ljung, lingonris, odon
Växter används med alun- och vinstensbeta
Rötter från vitmåra, buskmåra
För växtfärgning behövs ett antal kemiska ämnen för att få färgen att fästa och för att förändra färgen.
Kemikalier
Alun (Kaliumaluminiumsulfat)
Det vanligaste betmedel, 20 gr per 1 hg garn.
Ett naturligt förekommande salt som förutom till växtfärgninganvänds till matlagning och skinngarvning.
Järn
Ger garnet en mörkare ton - som om man tillsatt lite svart färg.
Tillsätts genom att koka i järngryta eller genom att använda järnvitriol (ferrosulfat, järn-2-sulfat). För att järn skall frigöras från järngrytan måste badet vara svagt surt. Pottaska kan inte användas i färgbadet. För att få tillräcklig mängd järn kan badet stå över natten. Järnvitriol används efter färgningen, max 10 gr/hg garn. Garnet behandlas i lösningen ca. 15 minuter. Vid för lång tid blir garnet sprött.
Ljushärdigheten ökar samt motståndskraft mot röta.
Koppar
Ger garnet en mörkare ton - som om man tillsatt lite brun färg.
Tillsätts genom att koka i koppargryta eller genom att använda kopparvitriol (kopparsulfat, blåsten, koppar-2-sulfat). För att koppar skall frigöras från järngrytan måste badet vara svagt surt. Pottaska kan inte användas i färgbadet. För att få tillräcklig mängd koppar kan badet stå över natten. Kopparvitriol används efter färgningen, max 20 gr/hg garn eller som förbeta. Garnet behandlas i lösningen upp till 60 minuter.
Ljushärdigheten ökar.
Kromsyrat kali (kaliumdikromat)
Kromsyrat
kali gör färgen dunklare oftast mot det bruna hållet. Vissa växter ger mycket
mörka färger med kromsyrat kali, mörkt svartbrunt andra påerkas mycket lite.
Används som förbeta, 5 gr per hg garn med eller utan kombination med alun och
vinsten. Det betade garnet måste sköljas och sedan skyddas för solljus.
Betbadet är giftigt men inte garnet. Hantera kromsyrat kali med försiktighet då
krom orsakar allergier. Kromsyrat kali är frätande. Ljushärdigheten ökar.
Garnet blir något strävt.
Vi rekomenderar inte att kromsyrat kali används, det är
farligt för miljön. Det använda vattnet måste lämnas till miljöstation för att
tas om hand, även rester av kromsyrat kali måste lämnas till miljöstation.
Salt
Vanligt koksalt (natriumklorid) kan användas för att få vissa färger att dra på, t.ex. bark. Mängd efter behov. Saltet tillsätts i färgbadet.
Pottaska (kaliumkarbonat, kolsyrat kali)
Pottaska gör färgbadet basiskt, vissa gula färger blir mer varma i tonen, röda färger blir er blåaktiga. Neutraliserar ett starkt surt bad och gör då färgen starkare. Är badet starkt surt fräser det när man tillsätter pottaskan, något som kan inträffa på våren. Tillsätt 1 tesked per 1 hg garn. Vid efterbehandling tas 3 gr pottaska per liter vatten, garnet behandlas i lösningen upp till ett dygn, obs. kall lösning. Skölj inte pottaskbehandlat garn i ättiksvatten.
Pottaska utvanns förr ur björkaska. 100 gr björkaska motsvarar 3-4 gr pottaska. Pottaska används vid bakning, t.ex. pepparkakor.
Tennsalt (tenn-2-klorid, tenndiklorid)
Tennsalt används för att få briljanta färger, det fungerar bara med vissa växter. Tennsalt kräver saltsyra för att kunna lösas i färgbadet. 2 gr tennsalt + 4 ml saltsyra + 10 gr vinsten tillsätts till 1 hg garn.
Badet blir något frätande, garnet blir strävt.
Tennsalt
måste förvaras lufttätt för att inte smälta.
Vi rekomenderar inte att tennsalt används, det är farligt
för miljön.
Vinsten (kaliumväteartrat)
Vinsten används för att förhöja effekten av andra betmedel (alun och kromsyrat kali) för vissa växter, främst de som ger röda färger. Använd 5-10 gr vinsten per 1 hg garn. Vinsten används vid inläggningar av t.ex. gurkor.
Saltsyra
Efterbehandling med saltsyra görs för att få ett färgomslag av röda färger mot orange. Blanda en lösning med 20 ml saltsyra/liter vatten. Värm till 90 grader, lägg i garnet och låt det svalna i lösningen. Garnet kan ligga kvar upp till ett dygn
Ättika (ättiksyra)
Garnet sköljs i ättiksvatten för att färgen skall bli härdigare. Ca. 1 kapsyl ättika 24% / 2 liter vatten.
Standardförbetor
Betning används för att färgen skall fästa på garnet. Det är bäst att beta garnet först och därefter färga, då har man bäst kontroll över vad som händer i färgbadet. Det går även att tillsätta betmedlet i färgbadet och beta och färga samtidigt, man vet dock inte riktigt vilket resultat man får.
Det finns ett antal växter som inte behöver betor för att färgen skall ta.
Till varje hg garn tas 5 liter vatten och något av följande 5 blandningar av betmedel.
|
|
1 |
2 |
3 |
|
Alun |
20 gr |
20 gr |
20 gr |
|
Vinsten |
|
10 gr |
10 gr |
|
kopparvitriol |
|
10 gr |
|
|
|
|
|
|
Mät upp 5 liter vatten/ hg garn och lös betmedlet under 10 minuter, när vattnet är helt ogrumligt är de lösta.
Värm till 60 grader.
Lägg i det blöta väl urkramade garnet. Garnet skall vara ordentligt tvättat och löst omknutet på minst 4 ställen. Lös även upp passmatråden.
Höj temperaturen till 90 grader och hantera garnet däri i 60 minuter. Garnet måste röras så att betningen tar jämt i annat fall kommer färgen bli flammig.
Betning 1 kan svalna i badet och ligga kvar ett par dagar allterantivt tas upp och torkas. Det är den vanligaste betan och passar till de flesta blad och örter.
Betning 2 i badet och ligga kvar ett par dagar allterantivt tas upp och torkas. Det är den vanligaste betan för röda färger.
Betning 3 tas upp och torkas.
Färgning
Plocka färska växter, t.ex. björklöv. Hur mycket beror på vilken färgstyrka som önskas och vilken växt och vilken tid på året. ½ löst packad plastkasse per 1 hg garn kan vara en tumregel.
Lägg växterna i en gryta, tillsätt vatten, ca. 7 liter / hg garn som skall färgas. Låt koka minst 1 timme.
För att fälla ut mycket koppar eller järn ur en gryta kan gärna färgbadet stå i grytan en eller ett par dagar. För tjocka växtdelar kan man gärna koka längre tid. För mörkare färg av lavar kan man tillsätta saltsyra.
Sila bort växtdelarna.
Värm upp garnet i varmt vatten, krama ur det och hantera det i färgbadet vid 90 grader i minst 1 timme.
Efterbehandla eventuellt med pottaska, kopparvitriol, järnvitriol eller syra.
Lyft upp och låt det svalna
Skölj
Tvätta, skölj
Torka
Vid samtidig betning och färgning tillsätts betmedlet i det avsilade färgbadet.
Det går utmärkt att färga garnet tillsammans med växtdelarna, det ser mycket vackert ut men det är svårt att få det rent efteråt.
Tillsätts betmedel med växtdelarna har man ingen aning om hur mycket betmedel växterna ta och hur mycket garnet tar.
Alternativ färgningsmedtod.Recept för lavar m.m..
Varva garn och växter, häll över hett vatten. Låt stå över natten. Koka upp, färga vid 90 grader ett par timmar. Låt stå över natten. Koka upp, färga vid 90 grader ett par timmar dagen efter. Klart
Efterbad kan göras oavsett alternativ.
Finns
färg kvar i badet kan mer garn tillsättas och ny färgning göras, hantera garnet
vid 90 grader i minst 1 timme. Efterbaden blir alltid svagare. Det kan bli både
2 och 3 efterbad om färgbadet är starkt.
Zenits yllefärg
För färgning av ull, silke och polyamid..
Ullgarn kan lätt färgas syntetiskt med Zenits yllefärg. Färgerna har god ljus och tvätthärdighet.
Den kan köpas från Zenit via deras Internetbutik: http://www.zenit-konst.se
Med yllefärgen kan man efter lite träning färga exakt de nyanser man önskar. Det är enkelt att färga små kvantiteter.
Jag föredrar att färga med yllefärg inomhus i en rostfri gryta.
Håll färgningen väl skild från matlagning.
En termometer att kontrollera temperaturen i färgbadet behövs.
Garnet skall vara ordentligt tvättat före färgning.
Vatten: 5 liter vatten per 1 hg garn/tyg
Färgpulver: Mängden färg kan varieras efter hur stark färg som önskas. Ta 0,10 – 4 gr färg per 1 hg garn
Egaliseringsmedel: 0,5 – 1 ml egaliseringsmedel per 1 hg garn tillsätts för att få jämnare färg och mer genomfärgat garn. Med egaliseringsmedel tar färgningen något längre tid.
Ättiksyra: 3-5 ml ättiksyra 24% tillsätts för att hålla badet svagt surt.
Färgning
Mät upp vatten (40 gradigt), ev. egaliseringsmedel och ättika, hantera garnet i badet i 10 minuter.
Lös upp färgen i kokande vatten, blanda olika färgpulver till önskad nyans. Prova färgen genom att måla lite på ett papper.
Lyft upp garnet, tillsätt färglösningen till färgbadet.
Lägg tillbaka och hantera i färgbadet vid 90 grader i 30-60 minuter. Under färgningen kan mer färg tillsättas om garnet lyfts upp.
Skölj ur och tvätta garnet.
Efterfärgning kan göras tills badet är nästan färglöst. Tillsätt ny ättika när nytt garn läggs i.
Zenits
reaktiva färger
För färgning av silke, lin, hampa och bomull.
Färga lin- och bomullsgarn syntetiskt med Zenits reaktiva färger.
Färgerna har god ljus och tvätthärdighet och är lätta att arbeta med.
Reaktiva färger används för att färga lin, bomull, hampa och natursilke.
De kan även användas för att färga ull men ej med detta recept.
Färg kan köpas från Zenit via deras Internetbutik.
http://www.zenit-konst.se
Jag föredrar att färga med yllefärg inomhus i en rostfri gryta.
Håll färgningen väl skild från matlagning.
En termometer att kontrollera temperaturen i färgbadet behövs.
Garnet skall vara ordentligt tvättat före färgning.
Vatten: 2-3 liter vatten per 1 hg garn/tyg
Färgpulver: Mängden färg kan varieras efter hur stark färg som önskas. Ta 0,10 – 3 gr färg per 1 liter vatten.
Salt: Vanligt hushållssalt utan jod används för att färgen skall dra på. 50 gr per liter vatten.
Soda: Målar eller hushållsoda används för att få färgen att reagera med garnet, 20 gr per liter vatten.
Färgning
Mät upp vatten, lös saltet i vattnet.
Lös upp färgen i ett par deciliter kokande vatten, blanda olika färgpulver till önskad nyans. Prova färgen genom att måla lite på ett papper. Tillsätt färgen i färgbadet.
Lägg i garnet och hantera i ca 20 minuter vid 55-60 grader..
Lyft upp garnet, tillsätt sodan till färgbadet och låt den lösas.
Lägg omedelbart tillbaka garnet och hantera i färgbadet vid 55-60 grader i 20-45 minuter.
Lyft upp garnet och låt det svalna något.
Skölj.
Låt garnet vila.
Skölj i fler vatten så att all överskottsfärg försvinner.
Koka garn och diskmedel i 15 minuter i rikligt med vatten.
Skölj noga tills helt rent vatten
Låt torka, först nu syns den slutgiltiga nyansen.
Om garnet inte har rätt nyans kan det efterfärgas i nytt färgbad. Före färgning i nytt färgbad måste det sköljas noga.
Efterfärgning kan göras men ger mycket svaga toner. Tillsätt 25 gr salt och 10 gr soda per liter vatten före nytt garn läggs i.
Garnet skall vara ordentligt tvättat före färgning
Tvätta garnet före färgning
Garnet skall vara på härva. Härvorna skall vara löst omknytna, lossa lite på passmatråden. Knyt om härvan på 3-4 ställen med annat garn.
Blanda tvättvatten, tvättmedel eller diskmedel kan användas.
Fett ullgarn
Vatten, tvättmedel och ca. 2 ml ammoniak / liter vatten blandas. Låt garnet ligga i tvättvattnet och doppa och krama garnet i tvättvattnet. Total tvättid 15-20 minuter.
Skölj garnet noga i många vatten.
Lingarn
Tvättas i tvätt- eller diskmedel genom att doppas och kramas. Skölj noga.
Bomullsgarn
Tvättas för hand i tvätt- eller diskmedel men kan om det är väl omknutet sköljas och centrifugeras i tvättmaskin. Skölj noga.
Uppdaterad 2020-10-31